Du sätter in nyckel, dörren glider uppallting är tyst, ingen röst skiner uppparketten knarrar, mina steg ljuder högtnär jag går genom hallen känns som någonhar dötten dagbok samt teckning du lämnat i lådanett barn som aldrig kom sorgen som plågarär det sant som har hänt pga broar jag bräntför när jag ramsakar mig är mitt liv som ett skämtgrips av panik för jag är själv i det härhar svårt att se ljus bara häll o misärvem fan döljer det härorda ord kostar inget så jag säger det nu, jag förvaltar dig i minnetsom du delar mitt liv som för evigt förblirkanske saker förändrats då allt tar sin tidmen nu sitter jag här, med härgad och svagnatt blir till dag, allt jag hör är bara slag förJag lyssnar till hjärtats ensamma slagJag lyssnar till hjärtats ensamma slagAllting är tomt nu städat och klartpå väg mot ett nytt liv men vet inte vartfast i gamla takter precis i samma farthar förtränkt allt de dåliga minns bara bradina sido porträtt syveios vi blir vettför den hösten vi möttes va livet perfektproblemfria stunder så långt från konfliktermen sanningen den finns därså fort jag blir nykterja sanningen den finns här i väggar o rumjag va ung o dum vill säga nått men blev stumför jag drog det bakom ljuset i samband med rusetnu är du borta för gott jag står själv här i husetJag lyssnar till hjärtats ensamma slagJag lyssnar till hjärtats ensamma slagMitt liv i backspegeln blev tyst och förtegenallt som nekar är stegenjag lämnar dem bakom mig och går därifrånslår igen dörren med ett dånnär tiden får luft under vingar och flygerförsvinner allting som e tufft inget svidernu går jag genom livet och tänker tillbaksnär jag satt i vårt rum och bara räknade slag

Jag lyssnar till hjärtats ensamma slagJag lyssnar till hjärtats ensamma slag